Dagen efter julafton. Det är nog min favorit av alla dagar under julledigheten. Stressen över all mat som ska göras iordning, granen ska kläs, julklappar ska slås in osv är som bortblåst när julen är slut. Man vaknar upp och äter resterna av julbordet till frukost och alla känns mer avslappnade och lugna. Dagen efter tog vi oss till stugan i Rickleå och visade runt och tog en promenad ner till stranden och tillbaka. Solen var framme och det var sådär krispigt i luften och snön glittrade, en perfekt vinterdag var det.
Senare på kvällen tillbaka i Granån så började det klia i kroppen och jag bestämde mig för att ta en liten promenad med kameran. Tog med mig stativet och pannlampan, gick sedan rakt ut i skogen. Är alltid lite pirrigt att göra det när det är helt svart ute. Är lite mörkrädd av mig så det är väl därför. Väl ute en bit inne i mörkret, det är där magin finns. När allt blir tyst och man släcker pannlampan och stjärnhimlen lyser upp ovanför, det är något speciellt med det. Tröttnar aldrig att titta på en stjärnklar himmel. Vid horisinten syntes det lite grönt på kameraskärmen, norrsken. Det var för svagt för att ögat skulle uppfatta det men det fanns en chans att det skulle växa i styrka. Efter ett tag gav jag upp och begav mig hem. När jag väl lagt mig under täcket ser jag det, genom fönstret skiner det grönt på natthimlen. Lite ledsen över att jag valde att gå hem tidigare men samtidigt glad över att jag fick se det. Ligger under täcket och beundrar det spelande skådespelet, det varar inte mer än några minuter och försvinner sakta tillbaka in i nattmörket samtidgt som jag gör samma sak.
